Svar på   remiss ”Miljöstrategiskt program”   från Naturskyddsföreningen Sundsvall-Ångekretsen. September 2019

Naturskyddsföreningen lämnar härmed kommentarer och förslag till den remissutgåva av Miljöstrategiskt program som sänts ut på remiss inom kommunorganisationen. De dokument som nåtts oss, och som vi kommenterar, är:
– Miljöstrategiskt program – Minskad klimatpåverkan, uppdragsbeskrivning
– Miljöstrategiskt program 2020-2030, Remissversion april 2019
– Miljöstrategiskt program – Konsekvenser för verksamheterna
– Miljöstrategiskt program – Förteckning över vilka målsättningar som påverkar olika
nämnder och styrelser

Miljöstrategiskt program – Minskad klimatpåverkan, uppdragsbeskrivning

Bra dokument som genomgående dock är allt för försiktigt hållet.
T.ex. står det ”Den övergripande ambitionen för målområdet minska klimatpåverkan bör vara att: Sundsvall ska bidra till att nationella målsättningar rörande minskad klimatpåverkan uppnås och att klimatpåverkan i andra länder orsakad av konsumtion som sker här minskar.” Naturskyddsföreningen anser att det inte är något alternativ att Sundsvall ska ta ett mindre ansvar än övriga Sverige. Det borde stå: ”Den övergripande ambitionen för målområdet minska klimatpåverkan ska åtminstone vara att: Sundsvall ska bidra med minst sin andel så att nationella målsättningar rörande minskad klimatpåverkan uppnås och att klimatpåverkan i andra länder orsakad av konsumtion som sker här minskar under ett ton koldioxidekvivalenter per person och år.” (Genomsnitt av IPPCs typscenarier fördelade per person innebär att de genomsnittliga utsläppen per person för alla länder bör vara mindre är ett ton per person till år 2050.)

”Mål och åtgärdsområden” är i huvudsak bra beskrivna och är i många fall bara att aktivera direkt utan att försena dem med omfattande utredning. Det finns ofta omfattande erfarenheter att ta del av från andra kommuner och regioner. Även här präglas dokumentet av försiktighet.

Som komplettering till område 7, ”Systematisk uppföljning av kommunkoncernens klimatpåverkan”, föreslår Naturskyddsföreningen att en koldioxidbudget för Sundsvall tas fram. Flera kommuner har i samverkan med Uppsala Universitet tagit fram lokala koldioxidbudgetar. Syftet är att, genom att beräkna en årlig utsläppsminskningstakt, konkretisera hur mycket varje kommun behöver minska sina koldioxidutsläpp för att uppfylla Parisavtalets riktlinjer att hålla den globala uppvärmningen under två grader, men helst under 1,5 grader.

Naturskyddsföreningen föreslår en komplettering med ett åttonde område: Att inrätta ett kommunalt ”klimatpolitiskt råd” inspirerat av det som finns i det klimatpolitiska ramverket. (Rådet bistår med en oberoende utvärdering av hur den samlade politik som regeringen lägger fram är förenlig med klimatmålen.) I detta sammanhang kan man med fördel snegla på tre av klimatpolitiska rådets rekommendationer till regeringen i årets rapport. Det gäller den övergripande politiken för att nå klimatmålen och berör ledarskap och styrning:

– Klargör att noll nettoutsläpp innebär noll utsläpp i de flesta sektorer.
– Inkludera effekter på klimatmålen i alla konsekvensbedömningar i offentliga utredningar och regeringens propositioner. Nya styrmedel bör föregås av planer för uppföljning och utvärdering för att säkerställa hög klimatnytta och kostnadseffektivitet.
– Stimulera till brett engagemang och öka samordningen mellan olika initiativ. Alla samhällsaktörer behövs i omställningen: näringsliv, fackföreningar, kommuner och regioner, akademin, myndigheter och civilsamhälle.

Dessa tre rekommendationer är också lätt överförbara till en kommunal verklighet i Sundsvalls kommun.

Det är också viktigt att identifiera de lagar, förordningar eller andra hinder som hindrar verksamheter i kommunen att genomföra effektiva åtgärder inom klimatområdet och i samverkan med andra kommuner och regioner påverka dessa, eller att gemensamt hitta vägar runt.

Under rubriken ”Ansvar och budget för utredningsuppdraget” känns det givet att det är kommunstyrelsekontoret som ska ansvara för samordning och ledning av det övergripande arbetet. Men det får inte saknas resurser. Dokumentets förslag om 50% av en heltidstjänst är en allt för låg ambitionsnivå.

Miljöstrategiskt program 2020-2030, Remissversion april 2019

Dokumentet innehåller en komplett sammanställning av redan fattade beslut och styrdokument inom miljöområdet. Det saknas övergripande mål och det saknas förslag på revideringar av de underliggande styrdokumentens mål. Naturskyddsföreningen anser att det borde finnas.

Dock finns en översiktlig beskrivning av hur en framtida samlad övergripande uppföljning och analys ska gå till. Det är viktigt att en sådan uppföljning får tillräckliga resurser och att den görs i så god tid att resultatet av analysen kan påverka kommande års budgetarbete. D.v.s. KF i maj månad är för sent.

Miljöstrategiskt program – Konsekvenser för verksamheterna

Även detta dokument präglas av en alltför försiktig ton. Naturskyddsföreningen anser att en tydlig ledning och styrning som når ut till alla verksamheter är nödvändig. Förvaltningar och kommunala bolag måste ges tydliga direktiv vilka funktioner som ska finnas eller inrättas och att de ska resurssättas för att kunna genomföra, samordna och följa upp miljöarbetet.

Dokumentet beskriver den nuvarande låga ambitionsnivån på bemanningen inom miljösidan på kommunstyrelsekontoret. Det belyses tydligt i jämförelsen med andra kommuner. Naturskyddsföreningen anser att utan en rimlig resurssättning och finansiering kommer kommunens miljö och klimatarbete inte att nå målen.

Miljöstrategiskt program – Förteckning över vilka målsättningar som påverkar olika nämnder och styrelser

Denna lista säger inte så mycket. Den kan utgöra en grund för kommande sammanställningar av nämndernas återrapportering av genomförda åtgärder samt planerade åtgärder inom varje enskild målsättning. Samt de uppnådda resultaten i den mån de är mätbara.

Det som är minst lika intressant är en förteckning över målsättningar i andra styrdokument, för varje nämnd och kommunalt bolag, som står i konflikt med miljömålsättningarna. Det kan utgöra en grund för förändringar av dessa andra styrdokument. Är det t.ex. rimligt ur miljö och klimatsynpunkt att ha ett avkastningskrav på skötseln av kommunens skogsinnehav? Eller att kommunen och regionen subventionerar flyget genom bidrag till Midlanda Flygplats?

Slutord

Naturskyddsföreningen håller med Greta Thunberg när hon uppmanar världens politiker att lyssna på forskarna och visa handlingskraft i klimatfrågan. Detta gäller även Sundsvalls kommunpolitiker.

Det är ytterst en ledningsfråga att sätta konkreta målsättningar inom miljöområdet, inte luddiga mål av typen ”ska minska” som lätt blir icke förpliktande, utan kvantifierbara mål som är möjliga att utvärdera. För att kunna genomföra åtgärder måste tillräckliga personella resurser finnas och kompetens måste säkras i kommunorganisationen. Kompetensutveckling inom miljö och klimat behövs även inom hela bredden av yrkesgrupper inom kommunorganisationen. Utan en grundläggande förståelse om miljö och klimat är det svårt att motivera förändring. Man behöver också rikta sig direkt till kommuninvånarna, stärkt rådgivning och genomföra rena folkbildningsinsatser. Även samverkansinsatser med Regionen, MIUN, statliga verk, företag och organisationer.

Naturskyddsföreningen är t.ex. gärna delaktiga med kommentarer och förslag i det fortsatta framtagandet av det miljöstrategiska programmet.

Naturskyddsföreningen Sundsvall-Ångekretsen, september 2019 Björn Abelsson, ordförande