Stämmodagar 2017, Söråkers herrgård Timrå.

Första dagen var en studieresa till tre stycken gårdar. Gemensamt för gårdarna är att de gått i arv och efter övertagandet brukats med nya näringar som ägarna arbetat fram.

 

Den första var Rögrinna gård vid Hammarstrand som är KRAV märkt sedan1989. Grönsaksodling på 0,5 ha säljs på torgmarknad i kommunen. Stort engagemang i flyktingfrågor och idrottsverksamhet.

Två bröder driver Örtagård Öst norr om Kälarne. Här slungas honung från 80 bisamhällen, torkas bär, framställs viner och tappas sav från björkar. Björksaven tillsätts till vissa produkter för att förstärka dess smak. Alla råvaror kommer från Jämtland.

         Örtagård Öst

På Åsbergets gårdsmejeri tillverkas cirka 24 ton get- och koost per år. Gården har runt 100 getter medan komjölken köps från KRAV-märkt gård. Försäljningen bedrivs främst ute på marknader över hela Sverige men också på gården.

 

Andra dagen var en temadag med föreläsningar.

Landshövding Gunnar Holmgren som arbetat på statsförvaltningen gav oss en inblick hur regler på 90-talet togs bort på förvaltningarna genom att de inte användes under en viss tid. Samma tanke om regelverk inom förädlingskedjan och gårdsförsäljning borde ses över. Dessutom borde en samordning mellan myndigheter genomföras. Idag har Sverige endast en självförsvarsgrad på 50 % av livsmedel så den siffran borde höjas betydligt. Ekologisk odling är idag lönsam. Ökat antal ekologiska gårdar skulle minska mängden utsläpp av bekämpningsmedel och konstgödsel. Det skulle innebära att mindre mängd lakas ut till dricksvattnet för kommande generationer. Stora förändringar kan ske med tanke på den förväntade klimatförändringen.

Annika Fälldin, projektutvecklare på LRF, redogjorde för den regionala livsmedelsstrategin i Västernorrland. Den offentliga upphandlingen ska inriktas på ekologiska och lokala varor. Det är dock svårt att förverkliga då det är brist på producenter. Det finns beslut på att ekologisk produktionen ska öka med 30 % fram till 2030.

Bodil Cornell, verksamhetsledare för Eldrimner – nationellt centrum för mathantverk i Ås, Östersund. Hon berättade om kurser, rådgivning och utbildningar för rikare matkunnande. Inga E- nummer används. Eldrimner började som litet projekt på 90-talet. Företaget har fått ekonomiskt bidrag från landsbygdsprogrammet. Målet för projektet är att stimulera utveckling av småskaliga producerade livsmedel med att öka antalet företag som förädlar på gårdar. Mathantverk skapar produkter med rik smak och hög kvalitet. Visionen nu är att undanröja hinder för utveckling, utveckla landsbygden och en spjutspets för tiotusen mathantverk.

Jeanette Persson och Susanne Johansson är de två ägarna av restaurangen Tant Anki & Fröken Sara i Sundsvall. När de tog över restaurangen för två år sedan var 25 % av produkterna KRAV-märkta. De två systrarna lyckades på drygt ett år KRAVcertifiera företaget med 50 % av livsmedlen, den enda restaurangen i Västernorrland. För att nå målet bytte de matgrossist. De ställer krav på smak, närodlat, ekologiskt, MSC, ASC och fairtrade. Restaurangen försöker följa säsongsutbudet, tillagar det mesta själva och har minskat på socker och salt i maten.

Under rubriken ”Ekoproduktionens viktigaste bidrag till en hållbar matprodution” talade biträdanade professof på Chalmers Christel Cederberg. För att få hållbar framtid bygger det på ekonomi, sociala aspekter även för djuren och ekologisk produktion. Mark måste användas i balans med naturvård; ”land sharing/sparing”. Markanvändningen är idag överexploaterad för livsmedel. Ingen produktion av foder på bra jordbruksmark i framtiden! Vilka ekosystemtjänster inom jordbruket kan vara användbara på gårdsnivå där besluten om produktion och markanvändning tas? Mjölkavkastningen har ökat från 3000 kg/ko/år till 8000kg/ko/år sedan andra världskriget. Det innebär att nötköttsproduktionen samtidigt minskat. Vi bör producera mera gris och kyckling med tanke på just markanvändningen.

Köttbonden Thorsten Laxvik skapade för några år sedan Nipakademien i västra Ångermanland för att hålla niporna öppna genom att ha djur. Lantbrukarna bildade Rafna Gård och för att få lönsamhet bildades Norrbete. Här produceras kött av högsta kvalitet som säljs direkt till kunder.
Nu vill Thorsten Laxvik skapa bredbandsbullerbyar. Vi behöver en miljon bönder för matförsörjning och samtidigt klara hotet mot förlust av den biologiska mångfalden. Bostadsbolag är tänkta bildas som andelsjordbruk där bonde och konsument delar på vinsten/förlusten. En by skulle kunna bestå av tio familjer. Många skulle odla olika produkter medan andra tar andra arbetsuppgifter. Marken kan arrenderas. Inga bidrag ty det är förkastligt och tilliten stjäls! Nya boenden för den urbana människan där allt som behövs – skola, butik m.m. – skulle finnas. En halv miljon stockholmare har vid förfrågan visat intresse för att komma ut till andelsjordbruk.